Att vandra i skönhet i världen

Här hittar du mina tankar om världen och om Drömtiden och om vad det innebär att tänka och vandra i skönhet. Denna blogg söker realisera den gamla nordiska definitionen av begreppet visdom som insikt i världen och i det fördolda.

måndag 28 november 2011

Är universum målmedvetet och intelligent?

Går det att överbrygga klyftan mellan vetenskap och andlighet? Mellan darwinism och kreationism? Har universum ett syfte och sker evolutionen enligt en plan? Om dessa frågor handlar Carl Johan Callemans bok Vårt intelligenta universum och på dessa frågor svarar han ja! Boken har den långa undertiteln Hur kvantteori och mayakosmologi förklarar livets uppkomst och evolution (Wisén Publishing 2010). Calleman, som är mest känd för sina böcker om mayakalendern, har en bakgrund inom den västerländska vetenskapen med bl a en doktorsexamen i fysikalisk biologi. Här har vi alltså en vetenskapsman som närmar sig det andliga och inte tvärtom.
I förordet gör Calleman anspråk på att presentera ”en fullständig teori om den biologiska evolutionen som inte ser livet som en slump”. Han ser universum i helhet som en roterande virvel genererad av och runt en central axel – det kosmiska livsträdet. Detta livsträd skapas samtidigt med Big Bang och är det som utvecklar såväl rymd som tid. Från livsträdet utgår all evolution. Universum skapas med syfte att utveckla liv, medvetande och intelligens. Det kosmiska livsträdet är ”den synkroniserande faktorn” bakom skapelsen i allmänhet och den biologiska evolutionen i synnerhet. Den kreativa processen drivs fram av vad Calleman kallar vågrörelser från livsträdet. Dessa vågformer fungerar som en evolutionär matris för allt i universum – från galaxen ner till den enskilda cellen och atomen - och tillhandahåller den struktur som inte bara främjar uppkomsten av liv utan också designar detta liv.
Genom att föra in mayakalendern i processen visar Calleman när och varför väsentliga förändringar inträffat. Till skillnad från darwinismen ser han inte evolutionen som slumpmässig och gradvis utan som en planenlig process som sker i form av språng och i en accelererande hastighet. Med det mänskliga medvetandet har evolutionen enligt Calleman nått sitt slut. Människan är evolutionens slutresultat och när människan har uppkommit finns ingen anledning till fortsatt biologisk evolution.
Syftet med universum skulle alltså inte bara vara att frambringa liv utan att frambringa människan. Här måste jag anmäla avvikande uppfattning. Om nu evolutionen har ett syfte, vilket man kan ifrågasätta, så skulle ju syftet snarare kunna vara att frambringa biologisk mångfald, ett ekosystem med många arter som lever i harmoni och balans. Människan kan visa sig vara en evolutionär återvändsgränd likaväl som evolutionens slutresultat – en återvändsgränd eftersom människans intelligens inte klarar av att skapa långsiktigt hållbara samhällen och ekonomier.
Jag är övertygad om att Calleman är medveten om den pågående förstörelsen av natur och livsbetingelser, som utgår från människan och inte från det kosmiska livsträdet. Men i grunden tycks han vara optimist – främst utifrån sin tolkning av mayakalendern, som ju pekar fram mot ett positivt medvetandeskifte – i synnerhet efter den 28 oktober 2011. Han tror på en återförening av vetenskap och andlighet, där hans egen teori om biologisk evolution kan spela rollen av brygga. På detta vill jag invända att urtänkandet, urfilosofin, det som också kallas Native Science, aldrig har avskilt vetenskap från andlighet. Native Science innehåller i sig den återförening som Calleman vill åstadkomma. Calleman anser att ursprungskulturerna har ”mytologiserat” evolutionen. Man kan lika gärna hävda att Calleman har ”vetenskapiserat” evolutionen. För mig handlar det helt enkelt om olika kartor över kosmos som har berättigande enligt sina egna, olika förutsättningar. Myten uttrycker en metaforisk förståelse av världen. Calleman uttrycker en förståelse av världen som vi kan kalla logisk eller rationell. Den ena ska inte tolkas av den andra även om jag med gott samvete kan hävda att Calleman trots alla sina beräkningar, tabeller och periodiska system inte kommer fram till någon högre eller bättre förståelse av kosmos eller någon högre eller bättre moral och etik än vad som under lång tid finns invävt i traditionell livssyn, urfilosofi, Native Science.
Calleman tycks träda fram som en nutida representant för en pythagoreisk tanketradition som ser den materiella verkligheten som en underordnad spegling av en värld av helig matematik. Utifrån sin vetenskapliga hållning och riktning närmar han sig visserligen urfilosofins traditionella syn på kosmos men han tar inte tar steget fullt ut. Att kosmos är levande och medvetet och att allt är ett och hänger samman i ett ömsesidigt pågående är faktiskt en grundsten i varje urfilosofi. Jag får känslan att Calleman tar en omväg via sina tabeller och periodiska system över evolutionen.
(En längre presentation och analys av Vårt intelligenta universum finns på norrshaman.net)