Att vandra i skönhet i världen

Här hittar du mina tankar om världen och om Drömtiden och om vad det innebär att tänka och vandra i skönhet. Jag strävar efter att manifestera det kosmiska i det jordiska genom shamansk aktivism.

fredag 16 juli 2010

Kritik mot vänsterns exploatering av naturen

- Det är en massa snack om omvandling och revolution, men det fortsätter att vara mer av samma sak. Detta är inte det 21:a århundradets socialism utan det 21:a århundradets extraktivism.
Detta omdöme om vänsterregeringarna i Ecuador, Venezuela och Bolivia kommer från Alberto Acosta, tidigare energi- och gruvminister i Ecuador under vänsterpresidenten Rafael Correa i en artikel i Upside Down World.
Extraktivism (extractivism) är den ideologi som säger att välstånd kan byggas genom storskalig exploatering av naturresurser och råvaruexport till världsmarknaden. Acosta är bedrövad över att vänsterregeringarna inte försöker frigöra sig från naturexploateringens ekonomiska strukturer. Ecuadors ekonomi bygger liksom tidigare på utvinning och export av olja och Bolivia är enligt Acosta mer beroende än tidigare av naturgasexport och arbetar dessutom under president Evo Morales för att öka utvinningen av olja, gas och mineraler.
Det som skiljer de nuvarande vänsterregeringarna från de tidigare mer eller mindre nyliberala regimerna är att naturexploateringen delvis förstatligats och att intäkterna i högre grad kommit vanligt folk till godo i form av sociala program med barnbidrag, mödravård och utbildning. Dessutom har såväl Ecuador som Bolivia i sina författningar inarbetat garantier för urfolkens och naturens rättigheter, men enligt Acosta omsätts inte dessa fina formuleringar i praktiken. Han förordar en annan ekonomisk modell för att minska beroendet av att exploatera naturresurser – med mer demokrati, mer jämlikhet och mer regionalt samarbete för att möjliggöra en annan relation till världsmarknaden.
I en annan artikel i Upside Down World betonar den uruguayanske ekologen Eduardo Gudynas att exploateringen av naturresurser i Latinamerika inte har skapat socialt välstånd och inte heller är uthållig. Skogsskövling, industrijordbruk, mineralutvinning och vattenkraftdammar har enligt Gudynas skapat ett nödläge för miljön (environmental emergency). Värst är det i Brasilien, Peru och Ecuador. Extraktivismens idéer är så allmänt spridda, även inom vänstern i Latinamerika, att allt ifrågasättande och alla alternativ betraktas med stor misstänksamhet. Den senaste tiden har t ex presidenterna Correa och Morales utmålat kritiken mot naturexploateringen som en del i en utländsk konspiration mot sina respektive revolutioner. Absurda anklagelser eftersom kritiken framförs utifrån ett engagemang för Moder Jord som de själva säger sig ömma för.